Jag brukade ju kolla på Prison Break förr i tiden. Men när säsong 3 började kände jag att "Neej, nu orkar inte jag mer. Han har ju precis brutit sig ur ett fängelse o nu är han tillbaka. Nu är han bara klantig".
Men! Nu har Lilja fått mig att börja kolla på PB igen. Så nu har jag börjat från säsong 3. Ligger just nu på avsnitt sju och jag måste säga att jag är sjukt fascinerad av den. Men det jag är mest fascinerad över är hur manusförfattarna i helvete kan dra ut på det så länge! Det är något helt otroligt.
Jag menar, dom kommer ju aldrig bli av med dom där jävla annoying The Company, den där äckliga fängelsevakten från fängelse nr 1 som alltid får mig lite att vilja kräkas, sneaky T-Bag (som jag fortfarande inte fattar varför han kallas) och nerviga Mahone som växlar mellan att typ dö av drogbrist till att vara clear as cristal. Och by the way har alla lyckligt nog hamnat i samma fängelse i Panama. Fan vilken slump!
Och dessa cliffhangers. Dom är ju fantastiska. Det finns ungefär sju stycken i varje avsnitt. Och den sista av dom alla, den är ju som tre stycken på samma gång!
Lilja berättade om en cliffhanger; Han står och tittar sig i spegeln och börjar blöda näsblod. Asså, låter inte det sjukt spännande! Haha! Då vet man att då. Då, har dom slut på idéer.
Ändå sitter jag fängslad framför serien...
(Lägg märke till min sista ordvits. Jävligt rolig om jag får säga det själv.)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar