Passion

Jag är ytlig. Jag vet att jag är det.
Vackra saker är min passion.
Jag har alla känslor på utsidan och blir lätt fascinerad av vissa saker.
Av vackra saker.
Vackra saker för mig kan vara allt möjligt.
Det kan vara den där perfekt vinröda nyansen på mitt nagellack.
Det kan vara det där paret som går på gatan och man ser att det verkligen lyser om båda två.
Det kan vara dom där 13-centimeters-klackarna som ingen har råd att köpa eller kan gå i men som man bara måste måste ha.
Det kan vara den där nya filmtrailern där alla scener är som posters och musiken är så bra att man får ont i hjärtat.
Det kan vara ens två nykära kompisar.
Det kan vara tre olikfärgade blockljus jag såg på Åhléns igår.
Det kan vara snön som faller knäpptyst och helt plötsligt förändrar världen.
Det kan vara sättet man zoomar på en iPhone.
Det kan vara tjejen med alldeles för mycket smycken, ostylat hår och för stora kläder men med sån utstrålning att man genast vill veta allt om henne.
Det kan vara det där svartvita fotografiet som är överexponerat och slarvigt taget av en slump.
Det kan vara den där scenen i Three Kings där dom skjuter varandra i tysthet.
Det kan vara min datorskärm som fortfarande får mig att le varje gång jag ser den.
Det kan vara min mamma som lyser upp när man träffar henne.
Det kan vara det där diademet med jätterosetten på som man aldrig vågar använda.
Det kan vara den där slarvigt gjorda teckningen på baksidan av ett Sturehof-kvitto från Alvaro.
Det kan vara min nya schampoo-flaska från InStyle.
Det kan vara en splitterny slimmad mobiltelefon.
Det kan vara när mina färgpennor är fint sorterade i färgordning.
Det kan vara sättet som Fanny skriver på och har gjort sen vi var små.
Det kan vara en klänning som är så vacker att man kan dö för den.
Det kan vara ljudet av en viss sorts armband.
Det kan vara allt.
Det kan vara dom små sakerna.
Det är det jag lever för.