The love of my life

Idag när jag satt och käkade middag med David så började jag babbla om Fanny (i vanlig ordning).
Jag sitter och berättar om hur bra vänner vi är, hur fin och bra och smart hon är, osv osv.
Efter ett tag upptäcker jag att jag har typ gråten i halsen. Så mycket älskar jag henne.
Jag kan inte prata om henne utan att bli rörd över hur fin hon är.
Då vet man, att man har världens kanske bästa kompis.