torsdag 21 augusti 2008

Say hello to my friend; Prestationsångest

Ett återkommande fenomen i Tors (That's right, jag pratade precis om mig själv i tredje person) hjärna är känslan prestationsångest.
Den brukar hälsa på lite varje dag. Alltid angående en ny grej.
Jag brukar få prestationsångest över det mesta jag gör. Just nu sitter jag och drar i enstaka bildrutor bara för att det ska vara perfekt. Grymt onödigt. Allting ska pillas med. Allt måste vara perfekt, annars kan jag inte lämna ifrån mig det. Det gör i sin tur att jag är grymt långsam. Jag får ångest o sen börjar jag om.
Jag brukar inte kunna kolla på saker jag gjort. Teckningar, målningar, 3D-grejer, film, redigering, menyer, restaurering. Alltid är det något fel kvar. Jag är expert på att se fel i det jag gjort.

Sen kan det vara över andra grejer också. Jag ringde t.ex. inte mormor och grattade henne igår. Grymt dåligt av mig trots att vi inte riktigt är sams. Men då var jag ett dåligt barnbarn. Då slarvade jag.

Jag har glömt vattna på balkongen. Dåligt. Slarvigt.

Jag har inte gjort klart min showreel än. Dåligt. Slarvigt.

Jag har inte plockat fram handsfree och block till Åsa än. Dåligt. Slarvigt.

Ja, you get the point.
Det är för mycket jag vill göra. Men dygnet räcker inte till.
Om jag hade en superkraft så skulle det vara att kunna stoppa tiden.

1 kommentar:

Anonym sa...

Samma här!