Tom och Tor smsar nattetid

Sms-konversation 03.25:
Tor
Tom


Nu är jag den åttonde dvärgen Däcker. Jag är tillomed för trött för att vara Trötter. Så då är det min plikt att dra hem! Så jag ringde aldrig dig. Så.

Dvärjen Miffö?

Ja typ så

Var finns bokstävfrma? Mjpg.amjtg.5dm?

Ne men vänta nu. Nu är du bara obegriplig ju!

11 menar jag

11 bävrar ja?

Precis.

Ja just så.

På A svarar jag Värmland. På B svarar jag Snx ajtg

Nej. Rätt svar är griseknoen.

Nej.

Ett litet klantexempel bara

Jag satt och åt Tortilla-chips vid datorn. Är fortfarande full eller bakis eller trött så jag missar munnen och tappar ett på golvet. Det hamnar under stolen. Jag ska rulla bak skrivbordsstolen för att se det bättre så jag kan plocka upp det. Jag kör över det och nu är det Tortilla-smulor över hela golvet. Sånt här är mina dagar fyllda av.
Det är småsakerna som gör det värt att leva. Eller?

Här kommer Herr Ångest

Nu börjar Herr Ångest krypa fram.

Snart är det söndag.

Och jag får stå till svars för släkten Edlund/Bäckström.

Allt ska dras upp.

Och allt ska dömmas och analyseras av den perfekta familjen.

Det ska även påpekas att jag pretty much är misslyckad jämfört med dom.

Ska även tilläggas att jag själv känner mig rätt misslyckad just nu. Så dom kommer lyckas dra ner mig också.

Kul.

Det här kommer bli toppen.

Feelings, what a pain in the ass

Igår diskuterade jag och J känslor. Och hur olika folk är.

Jag är ju en sjukt känslosam person. Jag följer typ baaara mina känslor hela tiden och tänker inte på hur det ser ut utifrån. Jag går all in direkt och det kan ju verkligen uppfattas fel. Men jag är ju en romantiker at heart. Jag har sett för mycket fantasy som J så fint uttryckte det. Det är så skönt att hon hajjar mig. Att hon inte ger mig pikar och blir irriterad på mig som alla andra verkar bli. Jag vill ha den där springa mot varandra, kyssas i spöregnet, undying love, haha.

Men jag är ju inte dum i huvudet liksom. Jag förväntar mig inte att det ska vara så. Jag förväntar mig inte att det kommer bli så, som alla killar verkar tro att jag gör. Jag kan också vara realistisk. Jag är bara kär i kärleken. Jag gillar att gå runt och tycka om någon sådär mycket. Som nu, det gör mig glad, han gör mig glad. Men ibland kanske jag visar sånt för mycket helt enkelt. Det är väl då killar får tuppjuck och panik. Men som sagt, DSY. Jag är inte Glenn Close i Farlig förbindelse. Jag kommer inte koka era kaniner, jag lovar.

My eyes, my eyes!!

Ända sen jag började jobba så har jag fått problem med mina ögon. Jag spenderar ju hela dagarna med att stirra in i en monitor, tv eller dataskärm. Det är ju det mitt jobb går ut på. Jag ska hitta småfel. Jag måste verkligen stirra.

Symtom:

• Varje gång jag gäspar så tåras dom mer än vanligt. Ibland så mycket så jag knappt kan se.
• Dom blir rödsprängda
• Ofta ser jag liksom lite luddigt. Allt känns suddigt
• Dom svullnar ibland upp, eller dte känns som det
• Dom känns ständigt nyvakna

Vad ska jag göra åt det här nu då? Vad gör man liksom? Och jag behöver inte glasögon eller nåt sånt, jag får ju inte ont i huvudet eller måste anstränga mig för att se.

Jag känner mig bakis i ögonen! Jag har svårt att titta normalt på folk för det känns som om dom hänger liksom.

Provade Visine, men det gjorde typ bara saken värre. Förutom att rödheten försvann.

Hmm.. Va gör ni andra datanördar som sitter framför en skärm  hela dagarna?

På tunnelbanan #1

"Hej jag käka tio kilo glosylt imorse"

Idag satt jag på tunnelbanan och funderade på saker jag vill blogga om men inte kan. Då kommer det på ett par och sätter sig snett mittemot mig lite längre fram.
Killen är lång, stor, har långt ovårdat hår, lite skägg, shorts och någon form av death metal-tröja. Fast han såg rätt så snäll ut egentligen.
Tjejen är rätt kort, ingen panna, hade blont lockigt hår (men inte den fina typen av lockar), sotade ögon (men inte den snygga typen av sotade ögon), jeans-shorts (men inte den snygga typen av jeans-shorts), svart linne (utan BH I might add). Ja ni fattar typen.
Hon sitter och lutar sig mot hans axel och håller honom i handen hela tiden. Hon ser verkligen jättejättekär ut.
Sen börjar hon titta på mig. Och sitter och tittar på mig samtidigt som hon pussar på honom. Jag börjar känna mig lite illa till mods. Varför tittar hon på mig sådär? Tror hon att jag är svartsjuk och önskar att jag också hade en pojkvän som han?
Varför in the hell tror hon det? Asså det är fint att hon har så höga tankar om sin kille, men hon behöver ju faktiskt inte sitta och stirra sådär på mig.
Snart börjar även killen stirra på mig. Nu börjar det bli jobbigt. Jag försöker att kolla bort och inte bry mig. Men jag känner deras brinnande blickar heela tiden. Kan dom inte sluta?
Dom har miner som säger typ "Åh stackars dig. Här sitter vi och du har ingen. Stackars lilla lilla dig."
Eller vad menar dom egentligen?
Vad är det med folk!? Det slutade med att jag blev sjukt förbannad och ville gå och bitchslappa bruden. Jag ville verkligen göra det på riktigt.
Dumma dumma människor.

Say hello to my friend; Prestationsångest

Ett återkommande fenomen i Tors (That's right, jag pratade precis om mig själv i tredje person) hjärna är känslan prestationsångest.

Den brukar hälsa på lite varje dag. Alltid angående en ny grej.

Jag brukar få prestationsångest över det mesta jag gör. Just nu sitter jag och drar i enstaka bildrutor bara för att det ska vara perfekt. Grymt onödigt. Allting ska pillas med. Allt måste vara perfekt, annars kan jag inte lämna ifrån mig det. Det gör i sin tur att jag är grymt långsam. Jag får ångest o sen börjar jag om.

Jag brukar inte kunna kolla på saker jag gjort. Teckningar, målningar, 3D-grejer, film, redigering, menyer, restaurering. Alltid är det något fel kvar. Jag är expert på att se fel i det jag gjort.

Sen kan det vara över andra grejer också. Jag ringde t.ex. inte mormor och grattade henne igår. Grymt dåligt av mig trots att vi inte riktigt är sams. Men då var jag ett dåligt barnbarn. Då slarvade jag.

Jag har glömt vattna på balkongen. Dåligt. Slarvigt.

Jag har inte gjort klart min showreel än. Dåligt. Slarvigt.

Jag har inte plockat fram handsfree och block till Åsa än. Dåligt. Slarvigt.

Ja, you get the point.

Det är för mycket jag vill göra. Men dygnet räcker inte till.

Om jag hade en superkraft så skulle det vara att kunna stoppa tiden.

Text-serie på Obaren

Sitter för tillfället och klipper ut dialog-bilds-bitar ur House till menyerna. Börjar tröttna liiitegranna på deras ansikten nu. Men det hjälper ju att jag gillar serien. Känns lite muntrare än att kolla authoring på Ett hål i mitt hjärta. Den filmen är förövrigt något av det vidrigaste jag sett. Och jag har inte ens sett hela. Det känns som att när en påtänd Thorsten Flinck säger "Lägg dig där och ha det mysigt" till en waisted Sanna Bråding och pekar på den nerskitna soffan (där även Goran sitter och stoppar fingrarna i halsen) så är det dags att stänga av.

Förstår mig inte riktigt på den där Lukas. Fucking Åmål och Tillsammans - geni. Container och Ett hål i mitt hjärta - psykfall.

Igår fortsatte textserien på toaletten på Obaren.

Det började med massa kommentarer om "Alla bartenders här har klamydia"-texten. Och nu börjar det byggas på med nya texter som vi skriver till varandra. Jag skrev en till Anna och igår fick jag en av Åsa. Lägger upp bild sen. Så fint så fint. Känns bra det här.

Och jag vill aldrig komma ner

Skulle bara vilja säga att dom senaste dagarna har jag vart glad igen.
Rolig sak det där va? Mitt humör alltså.
Nu är det iallafall rosa moln-style på det igen.
(Och don't you dare say att det är konstigt att jag kan vara glad igen såhär fort och att det där gamla tjaffset inte var äkta. Det var äkta. Men nu vill jag vara glad igen. Det är väl bra att jag glad igen? Så let it go!)

Cashen dom tas

Det här med pengar. Det är sjukt jobbigt. Speciellt när jag tycker att jag har pengar. Då går mina pengar till allt. Mest onödiga saker kanske jag ska säga.

Helgens bravader:

Fredag - Presenter till Helena och Josse, Mat, Inträde Trädgårn, massa öl Trädgårn, Inträde Berns - både mitt och Toms

Lördag - Klippning och färgning av hår, Presenter till pappa, Halva Emelies inträde, Massa öl, Vin, Folköl till efterfesten (som alla lämna öppnade och fulla, haha), Taxiresor till alla hem till mig (120+160+218), Vin som jag snodde av Åsa

Söndag - Pizza till mig och Räh, Massa Cola, Fotboll, Dricka på fotbollen

Sen är det nog trettiotusen grejer till jag inte minns. Åh, typiskt. Jag som skulle spara.

Fast nu fick jag tillbaka på skatten och pengar av Fanny. Och så är Åsa skyldig mig lite pengar. Woho! Fast dom försvinner nog dom med snart. Åh typiskt.

Gissa vem som vart framme igen?

Fylle-Tor har slagit till igen.

The Master of bad ideas.

Men vad ska man göra liksom?

Jag tänkte liksom inte riktigt.

Antingen kan det här vara en skitbra idé, eller så var det jättedumt.

To be continued...

I'm not the only one.

Hjälp. Det finns en till Hanna Matilda Olsson. Och hon är från Skurup och är 118 år gammal. Eller hon skulle varit om hon haft våra Olsson-gener. För vi ska ju leva för alltid.

Btw, hon är gift med Fritz. Disturbing.

Folk asså. Man undrar ju... Del 3

Asså det här kan vara bland det roligaste jag läst på länge. Herregud säger jag bara.

Bråket mellan Alex Schulman och Kissie..... Måste bara få kommentera bloggnamnet. Kissie. Eller nä, det behöver jag nog inte. Iallafall, läs själva.

Och när ni ändå är inne på hennes blogg, läs lite till. Så har ni underhållning för kvällen.

Över och ut.

At this very moment

Jag sitter och klipper in pedofil-pappan-klipp i Psycho-ungens glajjor.

Eric bygger balkonger till rullstolstanten.

Kojo torkar bläck från sin vita tröja.

Sebbe slåss med Fishy-ljudet.

David spelar techno och jag kan inte bestämma mig om jag blir pepp, stressad eller är på god väg att få tanke-epelepsi.

That's friday for you.

Världens kanske bästa komplimang

Igår fick jag den finaste komlimangen ever av en främmande man.

- Snygg outfit.

- Åh, tycker du? Tack

- Ja, har du varit på modeveckan?

Det är kanske det bästa man kan säga till en tjej. Då får du ligga.

Fast det fick inte han. Jag var trots allt ett huvud längre än honom i mina skor.

Topp 5 Depressing

1. Konsten att gråta i kör (Dansk film, Far-Pedofil, Son-Stolt över att han gör far glad)

2. Klassen (Estnisk film, Två killar mobbas av klass, Två killar skjuter klass)

3. Container (Lukas Modysson hög, svartvit, "konstnärlig", allmän spy-känsla filmen igenom)

4. Två kvinnor (Fransk film, två kvinnor varav en i rullstol, dialog-shots rakt igenom)

5. Kom till Casino (Svensk revy från 1974)

Alla får mig att vilja skjuta mig i huvudet.

Öl någon?

Det står en Lapin Kulta-burk på en av högtalarna i vardagsrummet här på jobbet.

Den har stått där nu hela veckan och jag har gått och funderat på

1. Vems är den från början?

2. Har ingen sett att den står där?

3. Tror städaren att det är en prydnad?

4. Är det något kvar i den?

5. Hur länge kan den stå där innan någon kommenterar den?

Anledningar

1. Jag känner ingen som dricker småburkar Lapin Kulta.

2. Den har inte förflyttat sig eller kommenterats än.

3. Han hade ju inga problem med att slänga min halvfärdiga pizza när jag fortfarande var där.

4. Jag har inte vågat känna efter för om jag gör det så kommer någon komma in i rummet precis då och tro att jag smygsuper på jobbet. (Troligtvis Kojo eftersom vi två har en oerhörd förmåga att upptäcka varandra utföra suspekta saker.)

5. Varken Kojo eller David har kommenterat den, vilket är oerhört konstigt.

Det är jobbigt nu, med luggen o allt.

Att ha lugg eller inte lugg, det är frågan...

Dagens i-landsproblem:

Ska Matilda orka ha lugg igen?

Det vore ju jävligt fint med lugg. Men då ska jag palla fixa den varje dag. Det finns typ en miljon frisyrer jag inte kan ha längre. Min mittbene-plan går åt helvete. Min lika-långt-hår-så-jag-kan-dra-det-hur-jag-vill-plan går också åt helvete. MEN! Jag kan köra ursäkten "Det är jobbigt nu, med luggen o allt". Och den slår alla ursäkter.

What to do?

Månaden ut iallafall!

"- Har du ny tröja?

- Japp

- Aa, du ser, jag är uppmärksam! *blink* Fin!"

Haha, aah, the things that makes the days go by faster...

Grannar #1

Tänkte starta en liten serie called Grannar. Först ut är en man jag såg idag. Han bor på andra sidan gatan. När jag kom hem idag så hängde halva han ut genom fönstret och dammade utsidan av fönstret bredvid med en färgglad dammvippa. Han såg ut ungefär såhär fast med längre skägg. Tänkte bara säga det. Över och ut...

YPF?

Hittade ett sms i mina utkast nyss. Där det står "Ypf". Bara. Varför står det Ypf där? Och varför är min första tanke genast Young people fucking? Jag vet inte ens varför. Hjälp mig. Någon som vet varför det står så i mina utkast? Misstänker att det kom till på kräftskivan i lördags. För det är troligast att det kom till när jag var som fullast den här helgen. Och det måste ju varit då. Eller? Underligt underligt...

Datorer, Kameror, Mobiler, TV-apparater. Kan jag få nog?

Måndag morgon. Igen. Tiden mellan 9-12 måndag morgon har jag alltid lite svårt att koncentrera mig. Lyckas alltid hitta något som är lite mer spännande att göra än att jobba. Just nu sitter jag och ska göra menyer till en riktig ångest-film. Not okay på måndag morgon.

Funderar också på hur mycket jag vill ha en ny dator. I know, min är ju ny. Men jag skulle vilja ha en Mac också. En laptop. Det skulle inte sitta helt fel. Då har jag liksom en stationär PC och en bärbar Mac.

Fast jag har iofs sagt att en tv ska vara mitt nästa teknik-inköp. Men what the hell, jag kollar ju typ inte ens på tv. Fast den jag har är iofs inte okej. Old as fuck och ful. Vill ha en platt. Shiny. Damn me and my addiction to stuff. Varför ska jag alltid ha det bästa och nyaste? Kan jag inte va som typ Åsa eller Fanny som lägger sina pengar på kläder och inredningsprylar. Det skulle vara mycket mer ekonomiskt för mig känner jag.

Men känslan när jag t.ex. precis köpt en glänsande platt liten kamera med sjukt stor display och 10.1 megapixlar. Inget kan slå det. Då känner jag mig hel igen. I feel complete.

Skit inte ner dig, jag frågade vad klockan var.

Okej. Nu börjar det här bli en aningens irriterande.

Hur kommer det sig att alla killar verkar gå på droger?

Vi säger såhär. En tjej och en kille träffas. Dom går ut. Dom strular litegranna. Kanske ses någon mer gång. Det händer kanske lite mer. Tjejen smsar nåt slags casual sms. Han har ju trots allt varit där inte hela jordens befolkning har varit innan om man säger så. (Får vi hoppas) 

Killen får panik, rännskita och tänker "OMG Hon vill gifta sig med mig, hur ska jag ta mig ur det här?". Han drar till med "Men jag vill inte ha något seriöst förhållande just nu..." "Jag har precis gjort slut med min tjej." "Vi kan väl ta det lite lugnt?" "Jag vill inte binda upp mig på något nu..." etc etc...

TARE LUUUGNT!! Jag frågade bara hur du mår. DSY liksom.

Roslana och Matill smsar på morgonkvisten

Matilda
Rosanna
06.47

Det är BARA byggarbetare ute nu. Det är jätteläskigt. Dom är som en sekt.

Fan va sjukt! Sätt oxå å tänkte på det! Haha, nu kryper dom fram ur sina små hål :)

Det är som när man ska fiska. Man måste gå upp jättetidigt för att se dom. Och helst i regn. Why regn vet jag inte. Det är bara dumt.

Va?! Regnar det nu?!

Du är världens kanske segaste människa. Man ska ju fiska när det regnar. Och då måste man ju se byggarbetare när det regnar. Eller?

Full fart!

Juste. Och tidiga morgonar.

Sju pilbågar

Fem toasters

Rövarraskning

Stjärna i boken

Håkan! Vi ska inte till Ankeborg...

Pynt-tajm

Men kalle och knattarna e inlåsta i grottan och magika häx har tagit jockes turkrona. Jag måste rädda dom!

Karin... Det är dags nu...

Vi ska inte smsa kl 06.47 på morgonen. Jag tror tillomed att det nog är säkrast för världen att vi inte ens är vakna då.

Bra vs. dåligt för själen

Bra för själen:

Rosanna, Halo-spelande, Sunes sommar, Gråta ut hos Fanny, Rosannas Thailands-teckningar, Mando Diao - Long before Rock 'N Roll, Inte vara själv.

Dåligt för själen:

Heartbreak-playlisten i min iPod, Diska, Laga mat till Bleeding love, Hacka lök när man redan gråter, Pastan som är oplanerat slut, Ha för lite att göra på jobbet, Snoka på Facebook, Andra människor som är kära och lyckliga, C & E, Regn, Vara själv.

Well this is just great!

http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/article3029432.ab

Kärlek skyddar mot demens

Singlar löper högre risk att drabbas
Att leva i en parrelation minskar risken att drabbas av Alzheimers och andra demenssjukdomar. Det visar en undersökning från Karolinska Institutet.
- Resultaten är uppseendeväckande, säger Krister Håkansson, forskare inom psykologi vid Växjö universitet och Karolinska Institutet, som genomfört studien.
De nya rönen visar att de som lever i en parrelation i medelåldern löper 50 procent mindre risk att drabbas av demens senare i livet, jämfört med dem som lever som singlar. Med i uträkningen finns även andra riskfaktorer som till exempel personens ålder.
Störst risk för änklingar
Risken att drabbas påverkas också av hur länge man har levt som singel och varför. De som levt som singel hela livet löper dubbelt så stor risk medan de som skilt sig i medelåldern och därefter levt som singel löper tre gånger så stor risk.
Allra störst risk att drabbas av demenssjukdomar löper de som förlorat sin partner innan de nått medelåldern och därefter fortsatt leva som änka eller änkling. Jämfört med gruppen gifta par löper de mer än sex gånger större risk att utveckla Alzheimers, enligt undersökningen.
- Det tyder på två faktorer som påverkar - dels social och intellektuell stimulans men också traumatiska upplevelser. I praktiken visar detta hur viktigt det är att lägga resurser på att hjälpa personer som drabbas av kris. Ser man krasst på det så är det också mer lönsamt med tanke på hur mycket vård av en dement person kostar, säger Krister Håkansson.
2000 personer ingick
De nya rönen grundar sig på uppgifter från Finland där 2 000 personer studerats vid två tillfällen – första gången då de var 50 år och en uppföljning 20 år senare. Vanligtvis i demensforskning studerar man bara äldre personer.
Tidigare forskning har visat att en aktiv livsstil, både intellektuellt och socialt, kan minska risken att drabbas av demens. Något en parrelation ofta innebär.
Ammi Bohlin

Crap

Nu ger jag upp. Jag ska aldrig hoppas igen. Jag ska aldrig bli kär igen. Aldrig. Jag orkar inte. Nu mår jag såhär igen och det gör tillomed fysiskt ont.
Jag hade försökt förbereda mig på att det här skulle hända. Men det gör ondare än jag trodde.
Jag vill bara lägga mig under täcket och aldrig gå upp igen.
Jag önskar att någon var här. Vemsomhelst. Någon bara.
Det är sånna här gånger jag önskar att jag bodde hemma fortfarande.
Bara så att någon kunde vara här med mig nu...


Closed off from love
I didn’t need the pain
Once or twice was enough
And it was all in vain
Time starts to pass
Before you know it you’re frozen

Keep, keep bleeding love
I keep bleeding

DSY!!!!

JAG VILL INTE GIFTA MIG!! SLAPPNA AV!!!
Crap asså...

Fucking failure

Just nu känns det som om vissa delar av mitt liv går mest åt helvete. Och att det gjort det ett tag nu. Känns som om jag inte vill att det ska gå åt helvete. Känns som om jag vill att det ska gå bra. Känns som om jag inte vill ha mer drama nu.

Alla påpekar hela tiden lite diskret (eller inte) att jag har för många killar på gång hela tiden. Så dom har svårt att hålla reda på dom. Vilka är det nu då som påpekar detta? Jo, dom som redan har någon, dom som har gett upp hoppet om kärleken och dom som inte kan hitta den.

Jag är ingen av dom. Därför är jag tydligen inte normal. Det känns iallafall som om dom ser det så.

Jag vet inte riktigt var jag har mig själv ibland. Jag vill så gärna hitta någon för deep down är jag ju en romantiker som bara följer känslorna exakt hela tiden. Och jag tror att första bästa, this could be it. Sen går jag all in, är superglad och superlycklig och jättekär, och sen sabbas det... Antingen är det jag som förstör för mig själv eller så kan man helt enkelt inte vara med mig... Jag vet inte vad det är.

Men ibland känns allting hopplöst. Jag är så otroligt rädd för att bli sårad igen och när jag tänker på dom senaste gångerna jag blivit det så får jag svårt att andas. Jag vill inte ha ett till sånt minne. Då känns det som att jag inte kommer orka mer. Jag orkar inte ha mer dåliga minnen.

Jag är rädd för att bli sviken igen. Jag är rädd för att lämna ut mig själv helt och hållet till någon för att sedan se den personen pissa på det och försvinna.

Jag vet inte ens om jag är en sån person som litar för mycket på folk eller för lite. Jag tror att det är mitt undermedvetna som litar för lite på folk. För utåt så tvekar jag inte en sekund på att vara naiv och anförtro mig till första bästa.

Jag satt och läste i mina utkast på mobilen häromdan. Där har jag skrivit saker som "Jag kan aldrig lita på någon" och "Jag ska aldrig älska någon igen". Visserligen på fyllan, men det finns ju en mening med att jag skrivit upp det där. För att jag vill ständigt påpeka det till mig själv. Så jag inte gör samma misstag igen. Som jag ständigt gör ändå.

Poängen med det här är iallafall att jag ska försöka försvara mitt beteende. Jag ska komma med ursäkten "Men om jag inte försöker att träffa nya killar, hur ska jag då hitta någon som jag för en gångs skull vill ha och som vill ha mig tillbaka?"

Så, vill ni verkligen få mig att känna mig som en dålig människa? Bara för att jag också vill hitta någon och inte gör det på samma sätt eller lika fort eller lika långsamt som ni?

Hur ska man gå tillväga då om man gör på ert sätt? Tell me. Istället för att ge mig pikar, ge mig råd.

Om jag får höra ett till "Jaha, vem är det den här gången då?" så kommer jag skjuta mig i huvudet känns det som. Jag vill bara inte vara själv längre...

Lägenhets-time

Den här veckan ska jag tillägna min lägenhet. Den ska bli som ny! Och jag med. Dags att fixa till sig själv. Bli frisk och hälsosam och allt sånt där crap.

Veckans To Do-list:

• Laga till mina två kilo köttfärs som jag har i frysen
• IKEA med far
• Fixa balkongen med mamma
• Plocka undan allt mitt crap som ligger överallt
• Fixa iordning garderoben (på riktigt!)
• Dammsuga
• Diska
• Dammtorka
• Möblera om
• Träna
• Gå och lägga sig i rimlig tid varje kväll
• Bli frisk
• Skriva nångon slags matlista
• Fixa med nytt jobb
• Maybe gå till frisören? (Jag kan inte ha det såhär längre :P)

Så. Nu får vi se hur det går =) Yay.

Tänkte bara påpeka

Lina är ett dumt namn.

Won't be long

Saker jag associerar till den här låten: Min 20-årsdag, Första daten med Filip, Drömmen om att flytta hemifrån, Mörka höstkvällar, Hasseludden, Våldtäktsvägen, Hur jag kände mig hela hösten 2007, Alla resvägar mellan Hasseludden och Hornstull, Alla gånger jag gjort mig iordning inför krogen i mitt rum hos pappa. Basically November 2007.

Konstig känsla, både skitbra och deprimerande. Jag blir glad men ändå ledsen.

Men det är en av mina absoluta favoritlåtar.

Ännu en helg

Come, smash up your seats tonight

Sippin’on wine

I’m fine

The music keeps me up all night

Cause I’m full of lust

Come with us

Run for your lives