Fan...

Ne nu är jag deppig igen... Allt som kändes så bra nyss. Jag skulle ju börja om och starta nytt.
Men nu blev jag sådär deppig att jag bara vill dra täcket över huvudet och aldrig gå upp därifrån mer.
Till råga på allt hittade jag gamla bilder som jag glömt bort. Varför gör jag så? Varför plågar jag mig själv?
Jag ska ju komma över dig. Varför kan jag inte göra det. Hur mycket jag än försöker. Kan du bara försvinna ur mina tankar? Snälla... Eller åtminstone komma tillbaka helt...
Det här suger. Nu tappade jag all min motivation.

Jag klarar inte av kritik. Det är sjukt jobbigt. Det är sjukt jobbigt att varje gång nån klankar ner på mig eller mina beslut så brister det. Jag vill ju vara stark och kunna ta sånt. Inte vilja stoppa ner huvudet i sanden eller krypa ner i ett hål och inte komma tillbaka.

Ska jag behöva förklara för alla att jag ska skärpa mig nu. Kan inte bara alla fatta det av sig själva. Så dom kan sluta tro att jag ska fortsätta som vanligt. Fortsätta med att göra ingenting och supa bort mitt liv och mina pengar.
Om jag nu försöker skärpa mig så blire inte bättre av att ingen tror på mig. Varför tror ni inte att jag kommer klara av det?

Great... Nu börjar man gråta igen också. Jag har ju klarat mig utan det i tre dagar nu. Kunde jag inte få hålla det rekordet? =(