Hästpojksmannen

Satt och läste Martins blogg och han hade skrivit en liten bit som så läskigt nog påminde om synen på mitt liv också. Var bara tvungen att ha med den här.

"...Allt är en lång håltimma och tiden finns bara till för att slösas bort. I vissa sällsynta fall kan det i och för sig kännas som att man uträttar något. Man tittar ut och solen lyser och man går ut för att få B-vitaminer. Man äter fullkornsspagetti och brockolli och tittar på lost. Kroppen byggs långsamt upp och det känns bra att det går långsamt, för allt som är långsamt är bra. Det brukar hålla i sig i nån dag eller två innan det är limbolandfest igen."

Ni borde förresten kolla in hans blogg också, den är helt underbar.
http://www.djungeltrumman.se/martinsblogg.aspx

Enchanted - Årets lyckopiller

Åh vad jag vill vara som hon!! ^^

How do you show her you love her?
How does she know that you really, really, truely love her?

It's not enough to take the one you love for granted
You must remind her, or she'll be inclined to say...
"How do I know he loves me?"
"How do I know he's mine?"

Well does he leave a little note to tell you you are on his mind?
Send you yellow flowers when the sky is grey? Heyy!
He'll find a new way to show you, a little bit everyday
That's how you know, that's how you know!
He's your love...

You've got to show her you need her
Don't treat her like a mind reader
Each day do something to need her
To believe you love her

Everybody wants to live happily ever after
Everybody wants to know their true love is true...
How do you know he loves you?
How do you know he's yours?

Well does he take you out dancin' just so he can hold you close?
Dedicate a song with words in
Just for you? Ohhh!

He'll find his own way to tell you
With the little things he'll do
That's how you know
That's how you know!

Because he'll wear your favorite color
Just so he can match your eyes
Rent a private picnic
By the fires glow-oohh!
His heart will be yours forever
Something everyday will show
That's how you know

Ja vad drömmar kan spöka ibland

Ibland är det grymt irriterande att drömma. Som inatt. Först drömmer jag någon slags konstig fortsättning på kvällen som ger mig riksångest 3000. Jag trodde verkligen att det hände och då mådde jag grymt dåligt. Men sen vaknade jag och märkte att jag drömt, som tur va.

Sen drömde jag om en viss person. Och när man drömmer sånt så går man bara och tänker på den i efterhand. Mitt problem är att jag lever mig in i mina drömmar allt för mycket och när jag sen vaknar så känns det som om det verkligen har hänt. Bara det att ingen annan vet om det.

Så nu kommer man att gå och ha det här på hjärnan hela dagen.

=P

The winning days?

Igår var mina föräldrar stolta över mig. Otroligt. Första gången på en sådär 300 år typ. Känns som om det senaste året har jag bara varit en besvikelse för dom. Varit en besvikelse för mig själv och för alla andra. Men nu kanske det börjar ordna upp sig. Bara i år har jag liksom lyckats hitta boende OCH skaffat praktikplats. Och det bara på 24 dagar. Lite stolt är jag.
Men ändå kan jag inte komma ur sängen. Ändå ligger jag och gråter hela nätterna. Ändå känns det som om jag aldrig kommer bli bra. When is it going to stop hurting?

Och skolan hänger över mig som ett svart orosmoln och jag bara undrar när blixten ska träffa mig. När jag tänker på skolan förlorar jag all ork och motivation. Jag blir deprimerad på nytt igen och jag förstår inte varför jag utsätter mig för det. Så jag gör inte det. Inte nog med att skolan är över huvudet på mig. På mina axlar sitter alla och tjatar om orosmolnet där ovanför. Dom påminner mig ständigt om det och föreslår vad jag ska göra åt det. Ibland vill jag bara skrika åt dom allihoppa. Men jag gör inte det...

Slip into the autumn shade

I could sleep for days

But I like the sun when

I can hear another sound

It's a long way down

Keep my head up

Who am I to be this way

Dreamin so insane

But I like the sun when

Falling through another plain

Never one the same

Keep my head up

Heath Ledger forever in my heart

Jag har förlorat min blivande man och världen har precis gått ner en hel del i snygghetskvoten...

Känns overkligt att det bara finns en till film med Heath att längta till och älska som dom andra...

<3

Mer som champagne

Ibland går jag och tänker på hur jag vill vara. Hur jag borde vara.
Jag mår dåligt över att jag mår dåligt.
För om jag mår dåligt då blir jag tråkig. Jag vill inte vara tråkig.
Om jag mår dåligt blir jag sur och gnällig. Jag vill inte vara sur och gnällig.
Om jag mår dåligt blir jag en dålig vän. Jag vill inte vara en dålig vän.
Jag vill bara vara en sån där bra person. Som alltid gör rätt beslut och som är lätt att vara med. Som är lätt att tycka om. Och hur vet man om man är en sån person? Det undrar jag...
Fast jag känner mig lite bättre nu iallafall. Lite mer som mitt gamla jag.
Förra veckan sa någon till mig att jag
"Är mer som champagne nu än rödvin"
Det tycker jag var en ganska bra kommentar. För jag vill vara mer champagne än rödvin. Jag vill vara sprudlande och glad. Inte mörk och deppig.
Fast sen går det upp och ner också. Ibland kommer deppigheten tillbaka, trots att jag mår bättre nu.
Jag vill bara att den ska försvinna helt. Jag orkar inte gå o fundera längre på när jag egentligen ska må helt bra igen. Kommer jag må helt bra?
Eller har allt som hänt ärrat mig för livet? Kommer jag alltid att ha den där klumpen i hjärtat kvar? Den där klumpen av svek? Kommer jag alltid ha det där i bakhuvudet "Men jag får inte öppna mig helt nu, tänk om jag blir sviken igen?"
Jag vill vara naiv som jag var förut.

Och så känner jag mig ensam. Jag saknar att ha någon...

Tecken till Yaouza ;)

@ _ ? . ,

Vad som rör sig i mitt huvud precis innan jag somnar

Jag brukar ha svårt att somna om jag går och lägger mig innan klockan två. Då ligger jag mest och tänker i mörkret. Igår var huvudet fyllt av det här:

1. "Undrar var källsorteringsrummet låg och om det är längre mellan det och det som vi trodde att det va. Varför har dom kopplat det här huset till källsorteringsrummet vid fotbollsplanen om det ligger ett annat källsorteringsrum på andra sidan gatan. Hur tänkte dom då?"
2. "Undrar hur många uppgifter jag kommer hinna göra imorgon. Kommer jag bli klar med skalbaggen? Hur gör man grönt skalbagge-skal som skiftar i andra färger i Photoshop? Vad ska man använda för verktyg för att det ska blänka sådär fint?"
3. "Undrar om jag låste dörren efter att Fanny gått. Var det igår eller idag som jag lutade mig över sopsäckarna, slog i cp-nerven i knät och låste? Eller va det ens Fanny som gick då?"
4. "Undrar hur mycket pengar jag har på kontot. Räcker det till alkohol till helgen? Har jag råd att gå ut i helgen? Om jag inte har råd, vad ska jag då göra? Ska jag sitta hemma i helgen? Vad gör man hemma på en lördag-kväll? Är det likadant som en tisdag-kväll?"
5. "Undrar om jag stängde av högtalarna. Hur mycket el går det om dom är på en hel natt? Undrar vad mer jag lämnade på som drar el. Undrar hur mycket en elräkning kan gå på. Vad kostar egentligen el?"
6. "Undrar hur vi ska organisera inflyttningsfest. Hur många fester kommer det bli? Hur många har vi bjudit? Undrar hur många det får plats i lägenheten samtidigt. Vilka ska komma på vilka fester? Hur många olika grupper är det som jag umgås med? Hur många grupper är det som Åsa umgås med?"

Sen fortsätter det med listor av olika slag...

Jonah Hill

Jag har en ny favorit, haha. Han är klockren helt enkelt :D

Superbad

Evan: Stay calm, okay? Let's not lose our heads. It's... it's a fine ID; it'll... it's gonna work. It's passable, okay? This isn't terrible. I mean, it's up to you, Fogell. This guy is either gonna think 'Here's another kid with a fake ID' or 'Here's McLovin, a 25 year-old Hawaiian organ donor'. Okay? So what's it gonna be?

Fogell: [grinning] ... I am McLovin!

Seth: No you're not. No one's McLovin. McLovin's never existed because that's a made up dumb FUCKING FAIRY TALE NAME, YOU FUCK!

Knocked up

Jay: Man, my balls are shaved, my pubes are trimmed, I'm ready to fuckin' rock this shit!

Jonah: What the fuck, man? If I go in there and see fuckin' pubes sprinkled on the toilet seat, I'm gonna fuckin' lose my mind! Last time I went to the bathroom, Jay, I took a shit and my shit looked like a fuckin' stuffed animal!

Jay: You're embarrassing me in company!

Jonah: You embarrass yourself!

Accepted

Sherman Schrader: Scared? I'm not scared. You're scared.

Hands: Schrader, you were scared to try the new flavor of Dr. Pepper.

Sherman Schrader: I told you that in confidence Hands!

Bartleby Gaines: Schrader, you were afraid when you're tooth fell out because you were terrified of the Tooth Fairy.

Sherman Schrader: That's actually a legitimate fear. She was rifling through my shit.

Nytt liv på g!

Nu är jag påväg! Jag har aldrig varit så mycket påväg som nu. 2008 känns redan toppenbra! Fan vilken bra början på året. Jag o Åsa har kirrat lägenhet äntligen! Och det är en asbra lägenhet. Me so happy ^^ Så nu blire att man flyttar till Hjorthagen nästa vecka =) Här gåre undan liksom.
Jag ska äntligen få det där livet som jag velat ha så länge. Jag ska äntligen få klara mig själv och inte ha ångesten som jag har när jag är hemma. Åh vad jag känner mig på gång nu =)

Trots att det börjar gå bra nu så har man ju sina deppiga stunder. Idag va lite en sån dag. Så jag tittade på 10 orsaker att hata dig när jag kom hem. Det va sjukt längesen jag såg den. Varje gång jag ser den så blir jag glad och deppig samtidigt. Jag blir glad för det är en lite feel good-movie, den är så mysig. Men man blir samtidigt lite deppig för att jag inte har en sån kille. Var hittar man dom liksom? Jag tror att han måste vara den ultimata killen för mig, om jag skulle beskriva min drömkille skulle han nog vara som Patrick.
Det suger att man aldrig lyckas me det där. Jag bara lyckas sumpa allt. Träffar bara sånna som inte är bra för mig. Vafan gör jag det för? Det är antingen så att jag e dum i huvet o sumpar alla bra chanser eller så är killen en idiot som jag går o kärar ner mig i fast jag inte borde. Och det suger. Jag vill vara kär igen...

Och så börjar jag falla sönder, fysiskt alltså. Blåmärket har blivit värre idag, nu är det lila av någon anledning, Fanny o Åsa vet vilket ja snackar om :P Stod och kollade mig i spegeln igår och insåg att jag kanske borde ta hand om mig bättre. Jag stod där med håret åt alla håll o kanter, smink under ögonen, gårdagens festkläder, blåmärken o rivsår över hela kroppen (vilka 50% av dom ja inte vet var dom kommer ifrån), stora mörka ringar runt ögonen, maska i strumpbyxorna, ont i varenda kroppsdel och så hostade jag sådär oroväckande. Då kände jag bara såhär, nee, nu måste jag skärpa mig. Om jag ser ut såhär nu hur ser jag då ut om 30 år? Jag borde kanske ta hand om mig själv mer. Dricka mindre, äta nyttigare, träna o sova mer.

Jag ska inte bara skärpa mig psykiskt utan även fysiskt. Har iaf snart vart nykter i sju dagar, det är bra! Lite stolt över mig själv :P

Då vs. Nu

Fan...

Ne nu är jag deppig igen... Allt som kändes så bra nyss. Jag skulle ju börja om och starta nytt.
Men nu blev jag sådär deppig att jag bara vill dra täcket över huvudet och aldrig gå upp därifrån mer.
Till råga på allt hittade jag gamla bilder som jag glömt bort. Varför gör jag så? Varför plågar jag mig själv?
Jag ska ju komma över dig. Varför kan jag inte göra det. Hur mycket jag än försöker. Kan du bara försvinna ur mina tankar? Snälla... Eller åtminstone komma tillbaka helt...
Det här suger. Nu tappade jag all min motivation.

Jag klarar inte av kritik. Det är sjukt jobbigt. Det är sjukt jobbigt att varje gång nån klankar ner på mig eller mina beslut så brister det. Jag vill ju vara stark och kunna ta sånt. Inte vilja stoppa ner huvudet i sanden eller krypa ner i ett hål och inte komma tillbaka.

Ska jag behöva förklara för alla att jag ska skärpa mig nu. Kan inte bara alla fatta det av sig själva. Så dom kan sluta tro att jag ska fortsätta som vanligt. Fortsätta med att göra ingenting och supa bort mitt liv och mina pengar.
Om jag nu försöker skärpa mig så blire inte bättre av att ingen tror på mig. Varför tror ni inte att jag kommer klara av det?

Great... Nu börjar man gråta igen också. Jag har ju klarat mig utan det i tre dagar nu. Kunde jag inte få hålla det rekordet? =(

2008 ska bli min grej

Okej, nu är det alltså ett nytt år. 2007 är förbi och jag kan helt ärligt säga att det var det absolut värsta året i mitt liv. Så illa ska det aldrig bli igen.

2008 ska bli bra. 2008 ska bli bäst!

Jag ska se till att det är det här året som allting ändras för mig. Det är det här året som det ska börja gå bra för mig igen.

Inge mer depression eller tycka synd om sig själv och sätta sig själv i svåra situationer.

Jag tror inte på nyårslöften. Det är mer så att jag insett hur pissigt förra året var och att det här måste bli bättre.

2008 ska jag:

• Fixa skolan. Inget mer trams, nu är det dags att skärpa sig.


• Ordna upp CSN-problem


• Fastställa praktikplatsen


• Äta nyttigare


• Börja träna igen när det blir varmare


• Lära mig hålla i mina pengar


• Skaffa boende


• Sluta hata


• Sluta gråta över allt och tycka synd om mig själv


• Sluta göra dumma komplicerade saker


• Ta hand om mig själv bättre


• Lära mig att man faktiskt kan säga nej till folk och plugga istället


• Lära mig att kunna vara själv


• Lära mig att inte vara så rastlös


• Försöka acceptera pappas beslut i att vara tillsammans med ett psykfall


• Lära mig att slutföra saker jag lovat att göra


• Sluta lova saker på fyllan

Det känns bra. Jag känner mig optimistisk inför 2008. Det är dags att skärpa till sig och det känns som om jag för första gången verkligen vill skärpa till mig. Om jag inte gör det nu när ska jag då göra det liksom?
Ne, det här blir bra. Och alla ni som lackar över att jag inte kommer ha lika mycket tid över för er; Screw you! Jag behöver faktiskt koncentrera mig på min framtid nu. Jag kan inte sluta upp på McDonalds. Och om ni verkligen bryr er om mig, är mina vänner och vill att det ska gå bra för mig så låter ni mig banga på er utan att bli griniga.
Och nu ska jag börja mitt nya liv genom att gå och lägga mig klockan tolv. Amazing! Förhoppningsvis har min träningsverk och mitt ont i svanskotan försvunnit tills imorn :P

2008 here I come!