Jobbiga fyllesamtal

Fy fan asså. Fy fan fy fan fy fan. Att du kan säga sånna saker. Jag kan inte tolerera det. Först om någon människa som är så underbar så det är tokigt. Visst, den sidan har inte du sett såklart, men att man säger sånna saker om någon och något som man vet absolut ingenting om. Det är bara piss. Förlåt för att någon bryr sig om en liksom.
Sen för det andra, hur du kan säga sånna saker om mig. Visst, jag är kanske inte världens bästa människa, jag är ganska pissig från time to time, det kan jag hålla med om. Men att jag skulle vara någon jävla hora som går från kille till kille är bara jävla skitsnack som jag absolut inte kan tolerera. Jag kan absolut inte hjälpa hur jag känner. Det kan väl ingen? Men varför ska jag straffas för det och må dåligt över att jag för en gångs skull är lycklig?
Varför ska det alltid vara en massa skit så fort jag känner mig någorlunda glad? Jag förstår inte... Har jag inte lidit tillräckligt mycket redan? Jag tycker det iallafall. Jag tycker att jag har fått gå igenom en massa skit som jag inte förtjänar den senaste tiden. Som absolut ingen människa borde få gå igenom för att det är så jävla fucked up så det är inte sant. Varför ska jag då nu tolerera att praktiskt taget bli kallad hora? Jag tycker inte att jag förtjänar det.
Jag har aldrig kollat åt en annan killes håll på två år, jag har varit så trogen som man kan vara mot en annan människa. Jag har aldrig brytt mig om någon annan. Då nu när jag är singel för första gången på typ trehundra år, då är jag en hora om jag hittar nån ny? Vad är det för fel på att jag är glad?
Jag försökte bespara dig på jobbiga detaljer för att jag vet att du mår dåligt över det. Du är en supersnäll människa (när du inte säger sånna saker) och jag vill inte såra dig. Jag tänkte att det var bättre att du inget vet och att vi bara försöker vara kompisar. Förlåt för att jag försökte vara snäll, det var inte meningen. Jag ska sluta med det...