The high-point of men

Jag har funderat lite. Jag brukar göra det ibland förstår ni :P
Tänk om det är så att jag under alla dessa år, allt jag har fått stått ut med i killväg alltså. All skit jag fått ta och allt som gått åt helvete. Tänk om det gjorde så att jag fick den där superkillen. Jag fick känna hur det var att verkligen vara tillsammans med någon på riktigt. Så som det ska vara. När allting är sådär toppen verkligen och jag känner mig bra på riktigt.
Men sen tog det ju slut. Vafan ska jag göra då? Ska jag gå några år till innan jag hittar nån ny superkille. Eller kommer jag ens göra det igen? Tänk om that was it. Tänk om man bara får en sån per livstid. Och jag träffade min vid fel tidpunkt i både mitt och hans liv. Vad gör jag då?
Ska jag fortsätta såhär?
Ska jag fortsätta sätta mig i dåliga situationer bara för att man har lite hopp om åtminstone lite kärlek?
Eller ska jag bara ge upp helt nu?
Då blir jag ju iaf inte besviken längre.
Det är ju också en idé...