Fan fan fan

Fast jag inte sett dig på så länge

Tänker jag på dig ibland

Det var nånting som fastnat på mig

nåt som aldrig helt försvann

Fanfanfan det skulle varit du

Fanfanfan det skulle varit du

Fick jag spela om partiet

Fick jag chansen en gång till

Fick jag vrida tillbaks tiden om dom gav mig en ny giv

Fanfanfan det skulle varit du

Fanfanfan det skulle varit du

Alla klockor, körer

Alla himlens orglar skulle varit för oss

Alla trummor och trumpeter

Alla sagor, alla under

Allt på en och samma gång

Fanfanfan det skulle varit du

Fast det var så kort romans

var det nåt jag borde ha förstått

Såna chanser kommer en gång bara

Aldrig att dom kommer två

Fanfanfan det skulle varit du

Fanfanfan det skulle varit du

Juklappsdiskussion

Jag älskar min bror, men ibland kommer man absolut ingenstans när man pratar med honom. Fast det kanske är därför man älskar honom så mycket.

Jag: Men Oskar, vad ska vi köpa till mormor och P-O nu då?
Oskar: Se, nu kan du ha ditt draperi var du vill! (Han tar av draperiet från krokarna och håller upp det bredvid mig)
Jag: Jasså så så fort jag ropar så kommer du och ställer dig där?
Oskar: Javisst!
Jag: Men Oskar vad ska vi köpa nu då?
Oskar: Titta! (Han svingar draperiet mot glasdörrarna)
Jag: Ja det är jättefint, men vad ska vi köpa?
Oskar: Jag är för tjock för den här! (Nu har han hängt bort draperiet och stängt in sig själv i min kinesiska vikvägg)
Jag: Oj va synd, men vad ska vi köpa?
Oskar: En lax!!
Jag: En lax?
Oskar: Ja!
Jag: För du tycker att dom behöver en lax eller?
Oskar: Ja men dom använder ju sånt.
(Han går in på sitt rum och anser att diskussionen är över)
(Fem minuter senare kommer han ut igen och den här gången studsandes på en pingisboll)
Oskar: Eller ett pingis-set!!
(Här inser jag att jag nog själv får komma på något att ge dom i julklapp...)

Ångest och depression

Jag bara fortsätter neråt. Det går bara utför hela tiden. Om det fanns en botten skulle jag slagit i den för längesen. Men det verkar ju inte finnas någon botten. För när man tror att "Nu. Nu kan det inte bli värre" så fortsätter jag falla.
Och nu hatar jag inte bara allting runt omkring mig, nu hatar jag mig själv också. Känner mig totalt jävla värdelös. Och ingenting går rätt. Oturen slutar liksom aldrig. Det slutar aldrig hända grejer som drar mig ännu längre ner.
Nu känns det som om att det här måste få ett slut. Om jag fortsätter må såhär så vet jag inte var jag ska ta vägen med mig själv.
Men jag är så trött på det. Jag är trött på att sitta o gråta varje gång jag är själv. Jag är trött på att tillomed dom låtar som gjorde mig glad tidigare numera får mig att börja gråta.
Imorse tappade jag pudret i golvet och det gick sönder, jag började gråta.
När jag skulle hem idag så missade jag bussen, jag började gråta.
Jag skar mig på osthyveln för 30:de gången, jag började gråta.
Juicen var slut, jag började gråta.
Ser ni ett mönster här?

Plus att jag inte har någon mobil längre. Isn't life just wonderful?!
DÖ

Still hurting

Closed off from love
I didn’t need the pain
Once or twice was enough
And it was all in vain
Time starts to pass
Before you know it you’re frozen

But something happened
For the very first time with you
My heart melted to the ground
Found something true
And everyone’s looking round
Thinking I’m going crazy

But I don’t care what they say
I’m in love with you
They try to pull me away
But they don’t know the truth
My heart’s crippled by the vein
That I keep on closing
You cut me open and I

Keep bleeding
Keep, keep bleeding love
I keep bleeding
I keep, keep bleeding love
Keep bleeding
Keep, keep bleeding love
You cut me open

And the days feel like years when I'm alone

Känns så otroligt värdelöst. När jag för första gången ger 100% och inte sabbar det för mig själv. Alltid ska det vara något. Alltid ska det finnas något som ska komma ivägen och göra allting extra jobbigt. Värdelöst. Frågan är hur länge till jag orkar. Hur många tårar till krävs det innan jag nått gränsen? För det känns som gränsen är där snart.
Nu är 2007 snart slut. Måste vara det jobbigaste året i hela mitt liv. Hur fan lyckades jag hamna där?


I've never felt this way before
Everything that I do
Reminds me of you
And the clothes you left
They lie on the floor
And they smell just like you
I love the things that you do

When you walk away
I count the steps that you take
Do you see how much I need you right now?

When you're gone
The pieces of my heart are missing you
When you're gone
The face I came to know is missing too
When you're gone
The words I need to hear to always get me through the day
And make it ok
I miss you